Extremt högt och otroligt nära

Extremt högt och otroligt nära - Jonathan Safran Foer
 
“Feathers filled the small room. Our laughter kept the feathers in the air. I thought about birds. Could they fly is there wasn't someone, somewhere, laughing?”  
 
Oscar är nio år och otroligt intelligent. Han och hans pappa brukade leka en lek där hans pappa spred ut ledtrådar över hela New York, det var Oscars uppdrag att försöka lösa gåtan. Nu är hans pappa död och Oscar kan inte längre åka tunnelbana eller hiss eller gå upp i höga byggnader för tänk om han dör som hans pappa - i ett terrorattentat? 
I hans pappas garderob hittar Oscar ett kuvert i en blå vas. På kuvertet står namnet "Black" skrivet. Så Oscar och hans 103 år gamla vän beger sig ut i New York för att besöka alla 400 människor med det namnet och lösa hans pappas sista uppdrag. 
 
Denna bok tog så ont, så ont, så ont att läsa samtidigt som en var så vacker och fin och underbar. Den var lättsam men smärtsam, den var svartvit men färgglad, den var ytlig men djup. Jag älskade denna bok, lätt den bästa jag läst i år. Om kärlek och sorg och längtan och livet. 

“Sometimes I can hear my bones straining under the weight of all the lives I'm not living.” 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0