eleido.blogg.se

Ibland så knackar det på dörren, och så känns det som om det inte finns något man kan göra annat än att öppna. Öppna dörren trots att man vet precis vad som väntar där utanför, öppna dörren och låta de tryckande och kvävande och nedstämda tankarna kliva in i ens medvetna. Det finns sådana dagar, dagar då man vill upphöra att existera, bara för ett litet tag. Sova bort tankarna och sova bort andnöden. Det var på en sådan dag som hon uppmuntrade mig att enbart blicka framåt. Att fästa blicken på något som väntar, något stort och något som kommer få mig att tappa andan. Hon uppmuntrade mig att fokusera framåt, på det som väntade, och fortsätta andas. Inte slita ögonen från målet utan bara fokusera framåt, räkna dagarna om det så behövs. 

   "123 dagar kvar till London" står skrivet framför mina ögon. När paniken inte släppte så bestämde jag mig för att skapa mig något annat, skapa något annat att hålla blicken fäst på. Så jag beställde två böcker. "Mina böcker kommer om tre dagar" är vad som håller mig på benen i detta nu. Detta, och det faktum att jag om några timmar kommer få gå och lägga mig, sova bort denna huvudvärk och denna yrsel.